App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Mårten Melin

Det var fredag eftermiddag och dags att gå hem från skolan. Maj tog på sig min gamla jacka. Jag hade gett henne lite kläder för att hon inte skulle behöva gå i samma t-shirt och jeans hela tiden.

Vad kul att du ska hem till mig idag, sa Miarka till Sima.
Maj tittade på dem.
Vad ska ni göra? frågade hon.
Jag ska sova över hos Miarka, sa Sima.
Maj vände sig mot mig.
Får jag sova över hos dig, Nila?
När då? frågade jag.
Nu! sa Maj. Ikväll!

Nila har gått i sin nya klass i nästan en vecka. Mest har hon varit med Maj, som också är ny. Och rolig att vara med. Där Maj är händer det alltid en massa saker. Det kan ju bero på att hon är ett spöke ... Frågan är bara hur det är att ha ett spöke som sover över?

Vanna Rosenberg

Rabén & Sjögren

Spöksystrar

Ett spöke sover över

Hela klassen hade samlats i skolbiblioteket. Vår bibliotekarie Kim läste för oss. Det var en ganska hemsk berättelse om en häxa som förvandlade barn till grisar.

Usch, jag gillar inte häxor, viskade Maj.
Matilda som satt bredvid hörde.
Haha, skrattade hon tyst. Ett spöke som är rädd för häxor!

I stan där Maj och Nila bor finns ett övergivet gammalt trähus. En dag lurar Matilda och Rosa med sig Maj och Nila dit. Det sägs nämligen att det bor en livs levande häxa i det, och Maj är rädd för häxor. Fast häxor finns väl inte på riktigt?

"Lättläst spänning där ord och bilder är som hand i handske med varandra."
Eskilstuna-Kuriren om Ett spöke sover över.

Det förhäxade huset

Utanför vårt klassrum hade Matilda lagt lappar om kalaset i allas fack. Allas, utom mitt och Majs.
Så taskigt! sa Oliver. Då går inte jag heller.
Fast jag hade förstås gärna gått på kalas, sa jag.
Maj sken upp som en sol.
Du kan få komma på mitt! sa hon.
Ditt kalas? sa jag.

Jag har ingen aning om när jag fyller år, sa Maj. Men det är nog dags, för det var väldigt längesedan jag firade! Kom du också, Oliver!

När Maj och Nila inte blir bjudna på Matildas kalas bestämmer sig Maj för att ordna en egen fest på kyrkogården. Spöken måste ju också fira sina födelsedagar. Och det blir verkligen ett kusligt kul kalas!

Ett spöke fyller år

Maj och gick bort mot hopptornets stege. Hon tänkte väl inte hoppa från tian? Jo, det tänkte hon. Hon klättrade hela vägen upp.
Maj! skrek vår lärare Klara. Kom genast ner!
Har du sagt det så! ropade Maj.
Och så hoppade hon. Hon slog i vattnet med ett jätteplask och simmade till kanten.
Klara var vit som ett spöke.
Du sa ju att jag skulle komma ner, sa Maj. Jag tog bara närmaste vägen!

Majs och Nilas klass ska till badhuset tillsammans med parallellklassen. Först måste alla simma 200 meter, sedan är det fri lek. Men det blir inte så roligt som Maj och Nila trott. Jim och Kevin vill bara utmana dem på en massa tävlingar, och plötsligt känns inget som om det är på lek längre. Vilken tur att Maj kan göra spöklikt bra konster!

Spöke på djupt vatten

Maj hoppade upp på kyrkomuren och ställde sig på skateboarden. Sedan satte hon fart. Hon åkte fram och tillbaka, hur bra som helst!

Kanske bäst att du kommer ner, sa jag när en gammal man med käpp kom gående mot oss.

Äsch, sa Maj och fortsatte åka.

Maj kunde göra sig osynlig för vem hon ville.

Den gamla mannen hade stannat till. Med sin käpp pekade han på skateboarden. Den syntes så klart!

Det är ett spöke, eller hur?, sa mannen innan jag hann hitta på en ursäkt.

Nej, det ...

Klart det är! Du ska inte vara rädd, flicka lilla. Vänta bara ska du se!

Några dagar efter att Nila träffat mannen på kyrkogården kommer inte Maj till skolan. När skoldagen är slut går Nila och Oliver till kyrkogården för att se vad som hänt. Där hittar de Maj alldeles blek och svag. Det verkar som om mannen Nila pratade med sysslar med något skumt som gör alla spöken sjuka - dödssjuka ...

Spöke i fara

Maj sträckte fram handen. Men hästen tog ett par steg bakåt och frustade.
Det här kanske är hästen från ridskolan? sa Maj.
Jag stirrade på henne.
Men den hästen är ju död!
Maj bara log mot mig. Och sakta, sakta förstod jag.
Jag vände blicken mot hästen igen, och då såg jag. Fast det var kallt ute, kom det ingen rök ur näsborrarna på den.
Jag insåg att jag stod öga mot öga med en spökhäst.

Ramona i Majs och Nilas skola är ledsen. Hennes favorithäst på ridskolan har dött och hon fick inte säga hejdå till honom. Men det kanske Maj och Nila kan hjälpa henne med? Maj är ju trots allt själv ett spöke.

Spökhästen

Strax började det blåsa, hur mycket som helst! Jeewa kunde inte springa vidare, vinden var för stark.
- Hjälp! skrek hon.
Och så tappade hon kartan. Den flög iväg med vinden. Vi följde den alla med blicken, högt upp i luften, tills vi inte såg den mer. Nu hade vi vare sig kompass eller karta. Hur skulle vi någonsin kunna hitta tillbaka?

Det är friluftsdag i skolan och klassen ska orientera. Som tur är hamnar Maj och Nila i samma grupp som Jeewa, som går på orientering två gånger i veckan. Det kan ju inte bli bättre! Fast när Maj bestämmer sig för att skoja lite med Jeewa hamnar de istället vilse i skogen. Kan Majs spökkonster hjälpa dem nu?

Spöket går vilse

En skepnad kom långsamt dalande ner mot oss. Jag ville först springa därifrån, men Maj tog min hand.

- Det är ju bara Annabell, rektorspöket som bor på vinden.

- Bara? sa Annabell och såg strängt på Maj.

- Hon menade inget illa, Annabell, sa Sonja.

- Jag har en idé, sa Annabell. Men det är kanske bäst att vi pratar ostört om det, Sonja. Ska ni inte gå och äta?

Hon såg på mig och Maj.

- Jo, sa jag tyst.

Vi gick iväg.

- Hur tror du att Annabell kan hjälpa oss? frågade jag.

- Ingen aning, sa Maj. Men spöken kan ju göra allt möjligt.

Det hade hon rätt i. Och Maj borde veta. Hon var ju själv ett spöke!

Skolan som spöksystrarna Maj och Nila går på måste spara pengar, det har några politiker bestämt. Rektor Sonja är inte glad, för det betyder att de inte kan bjuda barnen på frukt längre. Men då dyker Annabell upp, spöket som bor på skolans vind - och hon kan en hel del spökkonster som hon tror kan hjälpa skolan...

Sagt om andra delar i serien:

"Tillsammans skapar upphovspersonerna en underhållande vardagsnära berättelse som många kan känna igen sig i. Det är snällt, inte speciellt läskigt, snarare lite mysigt med de övernaturliga spökerierna"

Annika Lundeberg, BTJ

Spökljuset

– Är du rädd för spöken? frågade Maj.

– Ja, sa Lilo med tunn röst.

– Det behöver du inte vara, sa jag. Här finns inga spöken.

Maj tittade lite surt på mig. Just det, nu när hon var här fanns det ju ett spöke!

Kompisarna Nila och Maj är tillbaka i en ny del i den spännande och roliga serien Spöksystrar. Det är helg och kompisarna ska sitta barnvakt. Men femåriga Lilo är rädd för både mörkret och spöken. Det sista de vill är att skrämma Lilo. Hur ska de klara det här utan att avslöja att Maj är ett spöke? Snart visar det sig dessutom att hon inte är det enda ... Det spökar faktiskt på riktigt i huset!

Ett spöke som barnvakt

Nila och hennes mamma ska åka bort över helgen. Till Gotland, där de ska bo på hotell i två nätter. Och det bästa är att Nilas bästa vän Maj ska få följa med. Tänk vad kul att åka på semester ihop! Men spöken kan ju inte åka för långt bort från platsen där de spökar. Eller kan de det?

Kompisarna Nila och Maj i är tillbaka i en ny fartfylld och humoristisk berättelse. Ett spöke på semester är den fjortonde och näst sista boken i den omtyckta serien Spöksystrar.

Ett spöke på semester

Nila genar över kyrkogården på vägen till nya skolan. Där möter hon Maj, som är rolig och rättfram, men hon gör lite konstiga saker ibland. Kan det vara så att Maj faktiskt är ett spöke? 

Spöksystrar är en rolig och lagom ryslig serie. Den handlar om kompisar och skolan, men också spöken och magi!